Ett års projektet

Bygga karaktär

2011-08-17T18:35:00.000+02:00

Just nu har jag ett galet sug efter en cheesburgare, McDonald's varianten. Och jag gör allt för att motstå. Det sägs att sådant bygger karaktär. Just nu känns det mest som om den där karaktären kan slänga sig i väggen eller ro hit en cheesburgare...

Om att bryta mönster

2011-08-10T21:24:00.000+02:00

Det här var egentligen inlägget jag tänkte skriva, men känner alltid något behov av att förklara mig om det har varit tyst.

Jag tror att allt handlar om att våga och orka bryta (negativa) mönster och vanor. Ju mer vi vågar desto mer ökar vår självkänsla. Det spelar inte så stor roll om det handlar om att resa sig ur soffan en vardagskväll och göra något annat, eller något större, mer livsomvändande. Ibland behöver vi be om hjälp. Oftast behöver vi mycket stöttning och bekräftelse på vägen.

Just nu är jag inne i en bryta mönster-period.

Jag har bestämt mig. Det betyder också att bowlingkloten börjar komma rullande. Men som den stadiga kägla jag är, så vacklar jag bara och står kvar. Säger jag övertygande till mig själv.

Ett år som gick

2011-08-10T20:54:00.000+02:00

Det verkar inte ha hänt så mycket under det senaste halvåret ... Eller så var det så att mitt senaste inlägg tog mycket kraft.

Vad hände då under ett år?
En dörr stängdes, men en ny öppnades.
Slutet på året präglades av tråkigheter, sjukdom inom familjen och en högt älskad familjmedlem lämnade oss.
Och tyvärr tog den dörren som stängdes och det andra för mycket energi av mig för att jag skulle orka ta tag i mig själv.

Därför har jag låst in det året och lämnat det kvar. Jag ska sakta men säkert börja ta tillbaka den styrka jag hade förra sommaren och ser framåt!

Och även om allt detta lät väldigt deppigt så mår jag faktiskt bra :-).

Hemi finns inte mer

2010-12-30T20:25:00.002+01:00

Vårt älskade skrutt är borta.

Efter två jobbiga veckor fattade vi beslutet ikväll. Hemi finns inte mer. Vi vet att det var det enda riktiga beslutet, men just nu känns det inte så. Det enda riktiga borde vara att han var här med oss.

Hemi har haft två elakartade knölar som vi har opererat bort tidigare, den senaste för ett år sedan. För ett tag sedan hittade vi en ny knöl på låret. Den 15 december opererades den bort. Han verkade ok efter operationen. Till helgen blev han hängig och sov mest. Sedan verkade han piggna till, men sedan den 23 december har han mest sovit. Vi åkte tillbaka till veterinären, och där konstaterades det att han var förstoppad. Det togs även en röntgen, och där såg man en täthet i lungan, troligtvis metastaser. Tre veterinärer har sagt sitt, och alla sade samma sak. Dessutom hade han fått två nya knölar. Sedan veterinärbesöket i måndags har han bara sovit, varken ätit eller druckit. Så det fanns nog tyvärr bara en väg att gå.

Vår tjatiga, envisa, mjuka, gosiga, högljudda älskade Hemi. Vi saknar dig. Du kommer alltid att finnas i våra hjärtan.

Tre månader senare...

2010-12-13T22:16:00.000+01:00

... är jag tillbaka.

Note to self

2010-12-13T22:10:00.003+01:00

Just nu har jag en bra känsla. Den känslan vill jag bevara och återkomma till. Så därför kommer en liten note to self.

Jag känner mig full av positiv energi.
Jag klarar alla utmaningar.
Jag uppnår alla mina mål.
Jag är bara värd det bästa.

Och den här känslan doftar Green Tea & Bamboo.

Fy f-n

2010-09-14T19:49:00.002+02:00

Jag har ont i halsen. Det känns som om något vasst har fastnat. Jävla helvetes piss jävla skit. Give me a break.

Motivation

2010-09-13T22:11:00.004+02:00

Min motivation för att pallra mig rill gymmet är ganska enkel. Vi har ett kort som man kan stämpla. Det är 18 st stämplar per sida, och det är två sdor kvar, sen är det fullt. Alltså 36 st stämplar kvar. Går jag till gymmet fyra gånger per vecka så är det fullt på nio veckor, går jag fem så tar det drygt sju.

Så typ i början på november ska det vara fullt. Just nu ligger jag minus en dag eftersom jag sitter i soffan med ont i ryggen ...

Here we go. Uppdatering i ämnet lovas.

Årstidsjunkie

2010-09-13T20:56:00.005+02:00

Jag är en årstidsjunkie. Ingen årstid är direkt en favorit, eller jo sommaren är ju bäst, men alla har definitivt sina tjusningar.

Hösten.

Det finns mycket som är bra med hösten. Naturen skiftar färg. Alla dessa underbara, vackra färger, från djupaste rött till gult och grönaste grönt. Dessa vackra, klara höstdagar när det är så högt i tak och himlen är den allra klaraste blå. Den mystiska dimman på morgonen som berättar om den underbara dag som komma skall.

Jag älskar också när klädaffärerna skiftar färg. Ut med det grälla turkosa och aprikosa, och in med det murriga lila och gråa. En massa måsten försvinner. Inga funderingar på vilken färg som matchar brännan (som man aldrig fick) bäst. Inte en tanke på bara ben som inte blev bruna den här sommaren heller; och behöva raka dem för den delen heller. Inga måsten om att vara ute bara för att det är fint. Inte behöva sitta ute och äta, trots att det egentligen är lite för kallt. Inte ha ångest för att det regnar varenda dag. Inga förväntningar på sol, värme, långa kvällar utomhus, fest, spontana utflykter.

Sommaren kommer som en stor störig drulle som ska ha plats och synas. Hösten smyger lite mer, och alla är egentligen glada över att den burdusa sommaren försvann och hösten sprider sitt lugn. På sommaren förväntar man sig finväder, på hösten är man tacksam för alla fina dagar och ser dem som en bonus.

Så välkommen höst! (Men måste ändå tillägga att november drar ner helhetsbetyget. November och jag är INTE kompisar.)

Frånvaro

2010-09-13T20:48:00.002+02:00

Japp, så blir det ibland.

Humöret och orken har inte varit på topp direkt. Först börja jobba, sen en förkylning och sen lite galej (kul så klart, men det tog på krafterna) och sen jobba på riktigt och så trött trött trött.

Jag har faktiskt varit fetless på det mesta.

Har absolut ingen ork att träna, laga mat, städa, bry mig just över huvudtaget. Det fina med kråksången är väl att om jag skulle orka pallra mig till gymmet så skulle jag förmodligen orka med.

Och nu när jag hittade en liten gnutta motivation så fick jag ont i ryggen.

Och ja, förmodligen för att jag inte har tränat.

Så nu börjar jag tröttna på mig själv på att jag inte orkar, så nu är det slut med det. Så får det bli!

Fääääärdig!

2010-08-22T17:15:00.003+02:00

Tadaa...Kompromissen var att låta en del av den gamla tapeten sitta kvar. Då fick sambon som han vill och jag fick måla i valfri färg!

Nädå ... Ny tapet kommer förhoppningsvis imorgon. Sängen är målad och ska monteras. Sen en tur till IKEA för lite nya sängbord och sånt, och sen massor av fint lullull!

F**in' Friday 13th

2010-08-13T21:21:00.004+02:00

Jag ar utomlands och roar mig. Darav avsaknad av a, a, o ... Och blogginlagg.

Maste bara svara lite om min situation. Det som jag var glad over forra veckan har gatt over. Det var alltsa ett jobb som jag skulle intervjuas for. Och som jag tror att jag skulle ha erbjudits. De behover nagon sa snart som mojlgt. Och det är inte jag ...

Det ar irriterande nar man blir dissad pa faktorer som jag inte kan paverka. Forlorar jag ett jobb pga mina egna erfarenheter sa kan jag gora nagot at det.

Just nu ar jag glad att jag har en veckas semester kvar. For jag ar nog inte den mest arbetsivriga arbetaren just nu.

For real?

2010-08-05T19:47:00.004+02:00

Just nu verkar saker och ting falla på plats. Så där så att det nästan känns lite bra för att vara sant. Så där så att jag undrar om det är på riktigt. Eller kommer den stora bollen rullande bakifrån och kör över en? Som den sanna cyniker man är ...

Till och med solen skiner ju idag.

Projekt Sovrum - before

2010-08-04T23:58:00.006+02:00

Det har varit lite torrt i bloggen ... Skyller på semester. Och Projekt Sovrum!

Sovrummet har varit min vagel i ögat sedan vi flyttade hit för fyra år sedan. Min sambo bodde i detta radhus innan, men hyrde ut under tiden han studerade (och träffade mig). Så han har alltså inrett sovrummet alldeles på egen hand. Visst är det välmatchat och så, MEN ...

Fisgula tapeter. Jag tycker verkligen inte om gula tapeter. Inte fisgula i alla fall. Kombinerat med antikbetsade furumöbler i allmogestil som går i en serie. Jag är av åsikten att sovrummet ska göras till en plats för ro och avkoppling, och att det är något som man ska bestämma tillsammans. Men G har varit av åsikten "det ser ju helt ok ut" och "det är ju inget fel på det" och "vi kan ju inte bara slänga möblerna för att köpa nytt". Och ja, självklart har han ju rätt, men jag vill ju att det ska kännas mysigt och det gör det ju inte riktigt. Jag har haft en idé om hur det ska se ut och den har tagit tid att plantera. Nu blir det inte rikigt så, det blir egentligen bättre. Vi har hittat en tapet som vi BÅDA gillar till en fondvägg. Och så ska sängen målas svart. Att bestämma väggfärgen till de övriga väggarna gick förvånansvärt lätt.

Här kommer några before-bilder:

Skitväder

2010-07-30T11:20:00.002+02:00

Någon gång där innan jag började min semester, så sa jag, i min enfald, "så länge det inte regnar fyra veckor i sträck, så bryr jag mig inte så mycket om vädret".

Av de fem dagar jag har haft semester så har det regnat i tre och en halv. Så nu bryr jag mig jävligt mycket om vädret.

Min myskille

2010-07-29T21:48:00.002+02:00

Det här är min myskille. Hemi-skrutten, StorPoo, Kattson, Hemison, gosprutten, Goset, Goseponken om man så vill.

Han är en kille som alltid vill vidare. Han vill gå ut på altanen, när han får gå dit, så vill han utanför grinden och så vidare. Det bästa han vet är att gosa med husse. Han får aldrig nog och ibland till och med biter han husse i hakan. Ibland duger även matte. Då kommer han när jag ligger i sängen och lägger sig på min kudde. Men jag måste lyfta på täcket först så att han kan vända där. När han lägger sig och tokspinner så får jag gosa in ansiktet i sidan på honom.

Han är en katt med seriösa tvångstankar. Allt måste göras på ett visst sätt. Skulle du störa honom så måste han börja om. Ett exempel är när han ska gå ut på altanen. Då måste han springa runt tv-bänken först. Stör man honom så kan han inte gå ut, utan måste göra det igen.

En annan söt grej han kan göra är om det är tomt i vattenskålen, så pekar han med tassen i skålen och tittar på dig.

Min semester

2010-07-28T15:46:00.002+02:00

Japp, då var det alltså semester då. Det är nu man ska ta tag i allt det där som ligger ...

Lite riktlinjer under min semester:

Inte sova bort heeeela dagen. Gå gärna upp och ha käkat frukost innan det blir tvåsiffrigt. (Har jag inte lyckats med än, har vaknat i tid, men inte ätit frukost ...)

Röra på mig aktivt en timme om en dagen. Och då menar jag alltså så att man blir varm i kroppen åtminstone.

Äta lunch. Brukar det bli så där med. Mest pga punkt nr 1.

Ta tag i allt som ligger.

Strunta i att skriva en massa listor om vad som borde och ska göras på semestern, bara ta det luuugnt.

Chill out, liksom.

Första dagen

2010-07-26T19:35:00.003+02:00

Första dagen har jag varit väldigt vuxen och gjort sådana där vuxna saker.

Jag har inte sovit bort hela dagen. Utan vi gick upp i hyfsat god tid. Och det är väldigt bra gjort för två personer som skulle i princip kunna ligga hur länge som helst på morgonen.
Jag har rensat källaren, sambon har skruvat upp i hyllor i garaget.
Vi har ätit lunch. Som bestod av gårdagens rester. Lunch brukar det ju annars bli så där med på lediga dagar. Främst på grund av första punkten.
Vi har fortsatt med punkt två.
Vi har druckit eftermiddagskaffe. Med dopp.
Sambon fortsatte med garaget och jag har varit till tippen. Vilket f ö är svenskars semesternöje nr 1.
Nu är det dags för middag. Som även blir till lunch imorgon.
Och så lite tv-soffa på det.

How's that for vuxenpoäng?

Det lär ju knappast hålla i sig för hela semestern ...

Semester!

2010-07-23T16:24:00.003+02:00

Japp, fyra veckors härlig, efterlängtad, välförtjänt, skön semester.

För en knapp timme sedan var det nog en av de bästa stunderna på hela året. Stunden när du har plockat ihop allt på jobbet, ser dig runt och konstaterar att allt är gjort. Stämplar ut och låser dörren. Och vet att du inte kommer att komma tillbaka på en månad. En hel jäkla månad. Hela semestern och alla förväntningar.

Det är samma känsla som när man ska resa någonstans. Precis när du låser dörren och har hela resan framför dig. Alla förväntningar, bara positiva känslor. Ingen strulmaja i incheckningen, ingen grinig unge på planet.

Så nu sitter jag på vår altan med en kopp kaffe (glömde lägga champagnen på kylning). Än så länge så är det mest en fredagskänsla. Men snart börjar man förstå att man inte ska jobba på måndag. Tänker på allt man ska eller inte ska göra. Bara vara. Än så länge är det inga "hann inte med det och det, måste göra det, borde gör det men vill göra det".

Bara vara.

Den bästa tiden är nu.

Fortss på föreg inlägg

2010-07-23T14:08:00.002+02:00

Ringde igen. Hon sa att de inte hade tillräckligt med lampor och att de skulle komma tillbaka. Som om det skulle göra dessa korkkon smartare. ETT: jag sade att det var fyra lampor. 4. Då kan det vara bra att ta med sig fyra (4) lampor, inte två (2). TVÅ: de var här och bytte i onsdags, idag är det fredag. Det har således tagit dem två (2) dagar att hämta två (2) lampor.

Tydligen är det för mycket att begära att man ska kunna räkna till fyra när man söker arbetskraft.

Korkkon

2010-07-23T13:42:00.004+02:00

Del ett av förmodligen en lång följetång i den här bloggen...

Jag ringde häromdagen till den som förvaltar fastigheten vi jobbar i om att fyra lampor i en korridor inte lyser. Och vi snackar inte om att lamporna sitter lite här och där. Nej, de sitter bredvid varandra. Alldeles bredvid varandra.

Så kommer det två tomtar för att byta lampor. Och så byter de två av fyra. WTF? Jag sa att det var fyra lampor som var trasiga. Och det är ju inte så att de inte syns. Jag har ett tips, byt de lampor som INTE lyser. Jävla korkkon.

Nu är det här något som jag måste engagera mitt söta lilla huvud med en timme innan jag går på semester. Suck.

Fotnot: korkko (kårr-ko) = en som är korkad, totalt jävla korkad

Att få härja fritt

2010-07-23T09:55:00.002+02:00

Det är inte bra att vara själv och ha tråkigt på jobbet så här inför semester. Alla mina anala kontroll- och struktureringsbehov kommer upp till ytan. Allt som är oorganiserat som får det att krypa i kroppen. Papper som ilagda på fel ställen i pärmar eller pärmar som är ologiskt organiserade. Etiketter som sitter snett på pärmryggarna. Huvva! De andra tror kanske att har koll på läget, men icke sa Nicke. Vad skönt att jag får härja fritt.

Ni må ju tro att jag hängde upp gardinerna som varit på tvätt själv. Jag menar, skulle två tomtar från storstäd ha varit och pillat i krokarna? Käre värld! Tror ni att de hade sett till så att alla krokar var jämt fördelade? Att det var lika många krokar per gardin och att de hade suttit med optimalt mellanrum. Knappast. Bara tanken på hur det hade kunnat bli gör att jag ryser. Det hade ju slutat med att jag hade ryckt ner alla gardiner för att fixa till det.

För sådan är jag. Mest i smyg. Annars skulle ju folk seriöst tro att jag var dum i huvudet.

En hälsning från ovan ...

2010-07-22T22:42:00.003+02:00

Lämnar jobbet, är så klart lite sen, ska hinna till gymmet och passet som börjar 16.30. Kommer till en korsning med rödljus och ska svänga vänster. Framför mig är det en husbil som svänger lååååångsamt, låååångsamt. Åh så jäkla irriterande. Självklart blir det ju gult medan han svänger och svänger. Så jag blir ju tvungen att stanna för rött, "jävla skit husbil, och jag ju bråttom också, fans jävla skit".

Och då händer det.

Ljuset slår om till grönt igen. De som egentligen borde ha fått grönt har fortfarande rött. De ba å åk. Wuhu! Och till på köpet så börjar semestern imorgon. Dubbelwuhu!

Om jobbsökeriet

2010-07-20T20:42:00.003+02:00

Ett jobb som jag sökte för ett drygt år sedan ligger ute igen. Jag var på intervju då, men fick inte jobbet eftersom det fanns en sökande med betyyyyydligt mer erfarenhet. Erfarenhet som jag absolut inte kan jämföra mig med, så därför kändes det helt okej ändå.

Nu ligger det alltså ute igen. Men det finns ett par aber ... För det första är det endast ett vikariat. Så det är ju det klassiska, säga upp sig för ett vikariat? Visst finns det säkert möjlighet för tjänstledighet, men ändå.

Det andra är ett lite större aber. Jobbet kräver en särskild kunskap. En kunskap som jag förvisso besitter, men inte riktigt vet hur bra, väldigt ringrostig. Just i den här frågan har jag urdåligt sjävförtroende. Det känns som om jag ljuger. Jag tror inte att jag är så bra som andra får för sig att jag är. Och tänk sen om jag tror att jag kan, och sen visar det sig att jag inte alls gjorde det? Piiiiinsamt värre. Eeeeheh liksom. (Till saken hör också att jag har varit arbetslös ett längre tag tidigare, därför är det här extra känsligt.)

Alltså bara intala mig själv: jag kan, jag vågar, jag kan, jag vågar ...

Skrutten

2010-07-19T21:58:00.003+02:00

Vi har en skruttbil och en finbil. Skruttbilen används för det mesta när det körs kortare sträckor i stan. För den behöver man inte vara rädd om. Man kan parkera den var man vill på parkeringen, även mellan två bilar, och man behöver inte vara rädd ifall man slår i fälgen i trottoarkanten.

Finbilen kör man på söndagar och parkerar längst bort på parkeringen. Typ.

Hursomhelst, så har vi en fullt fungerande bil. Men oftast väljer vi att åka den mindre fullt fungerande. Eller rättare sagt, sambon tycker att vi lika gärna kan köra den, och av någon anledning så gör jag som han säger. Och så blir jag förbannad. För att bilen lägger plötsligt av ibland och så har den ingen fungerande fläkt. En vacker dag kommer jag att bli stående någonstans. Idag var det nära ögat. I McDonald´s drive kön ...

Och så svär jag och ska aldrig mer köra den. Tills imorgon. För den står ju närmast dörren ...

Små ljusa ögonblick

2010-07-16T10:29:00.002+02:00

Jag jobbar i en reception. Nu i dessa tider när hela Sverige är på semester så är det APtråkigt. Det händer i princip ingenting, och jag blir rent ut sagt förbannad för att jag måste sitta här. Själv dessutom. Och så blir jag arg på en massa chefer som tycker att receptionen måste vara öppen, fast det är totalt dött i huset.

Detta är alltså en dag som bara har varit piss, skit och bajs so far. Som tur är finns det snälla personer som jobbar i huset. Som kommer ner med jordgubbar och grädde till mig. Sådant ger lycka för en hel dag.

Tills jag tappar skeden med grädde och jordgubbar i knäet. Och blir kladdig av fett och ljusröda fläckar. Snacka om instant karma för att man unnar sig något ...

Och självklart har jag ju vita leggings också ...

Kl 04:32 imorse ...

2010-07-15T18:38:00.003+02:00

... vaknar jag av något ljud, som jag inte riktigt kan lokalisera. Tills jag inser att det är katten som hulkar och lägger en spya i min säng. Och det är inte någon sådan där saliv- och grässpya, utan en brun kattmatssörja. Som jag inte riktigt ser var hamnar eftersom det är ganska mörkt i rummet. Så jag håller självklart på att sätta foten i den.

Nåväl, jag torkar väl upp det så gått det går. Vad tror ni sambon gör? Vaknar och hjälper till? Självklart inte, han ligger ju och trynar som en liten gris. Jäkla skithög.

På olika våglängd

2010-07-13T17:11:00.002+02:00

Det händer att min sambo och jag är på olika våglängd. Jag har gjort en semesterplanering. Mest som en kalender bara för att se vad vi har inplanerat och få lite struktur. (Min fascination för planering kan vi återkomma till en annan gång.) Färgglad är den också.

G-mannen och jag bestämde för ett tag sedan att vi hitta på en aktivitet en dag var på semestern. Alltså vi har varsin dag att planera och bestämma vad vi ska göra. Inte så att jag gör det jag vill på min dag och G måste följa med, utan vi planerar för den andra, något som vi båda skulle tycka var skojigt. Därför har jag har alltså markerat en dag i planeringen med rosa och döpt den till L-dag, och en annan med blått som heter G-dag.

G-mannen nyss:
"Vad schysst att du har lagt in en helt egen dag i kalendern, en dag som jag kan göra vad jag vill på, och inte behöver tänka på dig ..."

Svett och klibb

2010-07-13T08:08:00.002+02:00

Japp, det är sommar och tokvarmt. Och alldeles härligt. Visst är varmt och klibbigt, och man orkar inte gå många meter innan man är sjöblöt.

Men jag älskar det.
Jag älskar att bara kunna gå ut. Jag kommer till jobbet, lägger ifrån mig handväskan och börjar jobba. Ingen tio minuters avklädningsprocedur. Och sen samma påklädningsprocedur. Inga mössor, vantar, halsdukar som ska bäras runt på i affärerna. Då blir man också varm och svettig ...

Jag älskar värmen. Jag klagar också, för let's face it, det är skitjobbigt. Och jag hatar att vara svettig. Men när jag står där med mina mössor, långkallingar, vantar, halsdukar, tjocka jackor och tunga stövlar så vet jag att kommer att längta hit.

Scarred

2010-07-12T22:02:00.002+02:00

Min ena katt har den fula ovanan att hoppa upp på folks ryggar. För det mesta går det bra, men ibland går det lite snett. När katter hoppar upp på något och inte får fäste så fäller de instinktivt ut klorna för att inte trilla ner.

För er som inte vet, så har katter 18 st klor i olika vasshetsgrad.

Allt detta fick jag erfara igår kväll. Jag sitter och äter i godan ro, när katten får för sig att hoppa upp på min rygg.

Och han får inte fäste.
Och jag har bara ett linne på mig, alltså bar rygg och bara axlar.
Och dessutom har jag tidigare bränt ryggen.

FULA ORD!!! Och en katt som sitter och skäms i hallen.

Shit pomfritt ...

2010-07-07T21:38:00.002+02:00

... jag är en shopaholic. Inser jag i detta nu.

Inte för att jag direkt shoppar över mina tillgångar. Inte heller köper jag speciellt dyra grejer. Inte överköper jag heller. (Och nu rationaliserar jag mitt eget shopping-beteende. :-))

Men köper grejer jag inte behöver, det gör jag. Mest tröjor och linnen. För det är ju bra att ha. Ibland shoppar jag åt andra också. Eller kanske lite för mycket mat (på tal om det, det finns ju smaskiga vindruvor i kylen, vilken tur att jag handlade dem).

Det första steget mot tillfrisknande är att erkänna att man har ett problem. Så från och med nu ska jag tänka genom varje köp om det är något jag verkligen behöver. Jepp, det ska jag. Och rensa min garderob, och bara ha det jag använder. Och därmed endast köpa något i klädväg för att jag behöver det och inte för att det är fint. Ja, det ska jag.

Dr Drew

2010-07-05T22:11:00.003+02:00

När man tränar så blir man pigg. När solen skiner typ 24 h om dygnet blir det inte direkt lättare att bli trött. Och så är det ju jäkla varmt också, det gör det ju inte heller mer lockande att gå och lägga sig.

Och nu börjar de visa Celebrity Rehab med Dr Drew. Och det hjälper ju ... Eller nåt ...

Jag och min viktminskning

2010-07-05T21:54:00.002+02:00

Jag behöver som sagt minska en (hel) del i vikt. Just nu verkar det gå åt ett bättre håll. Jag tränar på gym 3-5 gånger i veckan. Maten har jag inte gjort så mycket åt, men det kommer väl ... Jag har en heeeel del teorier om det här med viktminskning. Så många att det skulle kunna bli en bok. Vilket det kanske blir så småningom. Men först måste ju jag lyckas, annars känns det ju inte särskilt föredömligt.

En liten notering bara. Det kommer förmodligen inte att bli så många viktnoteringar. En av teorierna är att det som står på vågen är av mindre vikt (oavsiktlig ordvits :-)), det är hur man mår sig som betyder något. Och storleken på byxorna.

Presentation av min familj

2010-07-02T23:54:00.002+02:00

Min familj består av mig, min sambo och våra två katter. Och så finns det en mamma med sambo, och en bror. Och en svärmor också. Min pappa är tyvärr inte med oss längre, han gick bort för två år sedan.

Min sambo är han som kallas G eller G-mannen. Eller kanske kärleken i mitt liv. Hursomhelst är det han jag lever med genom vardagens upp och ner. Han är inte världens lättaste att leva med eftersom det tar typ 1000 år för honom att bestämma sig för saker och ting. Men han är mig kär.

Och så har jag två katter av Cornish Rex. Hemi, vår "förstfödda" är killen och fyra år gammal. Han nöjer sig sällan och är alltid intresserad av det han inte kan se. Cuda är tjejen och ett halvår yngre. Hon ser om familjen och ligger alltid mellan oss för lite gos innan sovdags. Jag är fullt medveten om katter inte ersätter barn, samtidigt som de är mina bebisar. De hör till min familj. Ibland är de så mänskliga så att det nästan är lite kusligt.

Dagens mest meninglösa

2010-07-02T23:45:00.003+02:00

Tejpade ihop 15 st A4-ark till ett insynsskydd idag. Det måste nog räknas till dagens mest hjärndöda gärning.

Tänkte först häfta ihop dem. Men kom på att det ser är nog inte särskilt snyggt.

För 15 st ihoptejpade pappersark är ju så mycket snyggare...

Jag och min blogg

2010-06-30T19:32:00.000+02:00

Det här inlägget har jag skrivit 1000 gånger i mitt huvud. Presentationen av min blogg. Sätta ribban liksom ...

Min blogg kommer alltså att (förhoppningsvis) hålla på i ett år. Som ett dokument över vad som händer under ett år av ett liv, för att se hur och om livet förändras speciellt mycket. Det var tänkt att den skulle starta den 20 juni. Då uppnådde jag den aktningsvärda åldern av 32 år. Nu blev det inte riktigt så. Det blev 30 juni istället.

Det här är en lista över vad som kan hända under det kommande året och vad denna blogg kan komma att handla om. Kryddat med lite allt annat som gör jag till jag.

Mitt civilstånd. Förhoppningsvis är jag närmare ett giftemål med min sambo än vad jag är idag. Detta kommer dock inte att bli en bröllopsblogg.
Fortplantering. Det är möjligt att familjen kommer att utökas under denna tid. Men det är inget direkt "måste ske". Fast blir det så, så är det självklart välkommet. Detta kommer dock inte att bli en vänta-barn-blogg.
Viktminskning. Det här är det väl det jag borde jobba mest för under året. Detta kommer dock inte att bli en bantningsblogg.
Mina katter. Jag har två stycken och de kommer att figurera i min blogg. De är en del av min familj. Detta kommer dock inte att bli en kattblogg.
Nytt jobb. Borde jag kanske söka mer aktivt än jag gör. Men det är en av de saker som skulle kunna komma att förändras under året. Detta kommer dock inte att bli en söka-jobb-blogg.
Nytt boende. Förmodligen kommer jag inte att flytta. Men en del förändringar i det nuvarande boendet kommer att ske. Sovrummet står snart på tur. Detta kommer dock inte att bli en inredningsblogg.
Personlig utveckling. I takt med att tiden går kommer sinnet att utvecklas. Eller? Detta kommer dock inte bli en mindfulness-blogg.

Om ett år gör jag en ny lista och ser vad det blev. Det kanske blev en sådan blogg som det inte skulle bli.

Vi får väl se...

Så nu skriver jag...

2010-06-30T18:50:00.000+02:00

Alla har sagt att jag ska skriva. Att språket är min talang. Så nu skriver jag ...

Välkommen till min blogg.